AI-bild
Tecken på att delar av Östersjöns fiskbestånd repar sig ska inte tolkas som ett skäl att kraftigt höja fiskekvoterna. Det är budskapet från Stiftelsen, ÖiS och miljöorganisationer runt Östersjön till EU:s fiskeministrar, sedan EU-kommissionen lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027.
När det gäller laxen så har återvandringen av lax till flera stora älvar i Sverige och Finland varit god under 2026 jämfört med de senaste åren. Flera mindre laxbestånd i norra Sverige ligger däremot kvar på kritiskt låga nivåer, och effekterna av tre tidigare svaga år väntas hänga kvar under lång tid framöver. Organisationerna välkomnar att kommissionen inte föreslår några ökade fiskemöjligheter för lax. I skrivningen trycker vi på att det kommersiella fisket på lax i större utsträckning ska styras mot främst odlade bestånd.
– De goda återvandringarna till Torneälven och flera andra stora älvar är visserligen glädjande men situationen för den vilda laxen i Östersjöns kan inte bedömas utifrån ett fåtal älvar, eftersom många mindre bestånd fortfarande ligger på kritiska nivåer. Vi menar att det därför inte finns utrymme att öka trycket på fisket efter vild lax, säger Thomas Johansson, ordförande för Östersjölaxälvar i Samverkan och generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.
Även när det gäller strömming finns skäl till försiktighet. Den senaste vetenskapliga bedömningen av det centrala beståndet visar visserligen vissa positiva tecken, men förändringen är ny och betyder inte att beståndet har återhämtat sig fullt ut. Det faktum att mängden fisk ökat bevisar varken att beståndet är friskt och motståndskraftigt eller att det finns skäl att höja fångstbegränsningarna.
Kvoterna för sill/strömming och skarpsill i Östersjön har enligt organisationerna satts för högt flera år i rad. Fjolårets beslut i EU:s jordbruks- och fiskeministerråd lyfts fram som ett färskt exempel på detta.
NGO uppmanar EU:s fiskeriministrar att inte ta förhastade steg