AI-bild
En ny studie från Europaparlamentet visar att fiskerisamarbetet kring Östersjön visserligen fungerar väl på pappret, men att det inte räcker för att vända den negativa utvecklingen för fiskbestånden och havsmiljön.
Studien har granskat samarbetet mellan BALTFISH, ett forum för Östersjöländernas regeringar, och BSAC, en rådgivande kommitté med representanter för fiskenäring, miljöorganisationer och andra intressenter. Tillsammans utgör de grunden för den regionala fiskeriförvaltningen inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Forskarna konstaterar att kontakterna mellan parterna är väletablerade, med regelbundna möten, workshoppar och skriftliga samråd som resulterat i en rad regleringar, bland annat kring landningsskyldigheten, bifångst av tumlare och fiskebegränsningar i skyddade havsområden.
Bedöms mår bra
Trots detta pekar rapporten på att endast fyra av Östersjöns femton kommersiella fiskbestånd i dag bedöms må bra. Torskbestånden är fortsatt kraftigt utarmade trots år av restriktioner, och flera sillbestånd är också under hårt tryck. Enligt studien är en samordnad fiskeriförvaltning ett av de viktigaste verktygen för att bromsa och vända denna utveckling, inte minst eftersom många bestånd rör sig över nationsgränserna.
En förklaring som lyfts fram är att en stor del av samarbetets resurser går åt till de årliga förhandlingarna om fiskekvoter och totala tillåtna fångstmängder. BALTFISH och BSAC samordnar visserligen sina positioner inför dessa förhandlingar, men det lämnar litet utrymme för mer genomgripande reformer eller ambitiösa åtgärder för att rädda bestånden.
Rapporten riktar även kritik mot hur intressenternas synpunkter hanteras. BSAC lämnar ofta in flera olika ståndpunkter i stället för en gemensam rekommendation, vilket enligt forskarna kan minska genomslaget för deras råd i regeringarnas beslutsfattande. Kritik riktas också mot alltför korta samrådstider, som gör det svårt för intressenterna att hinna diskutera förslag och enas om gemensamma linjer. Sammantaget är det oklart hur mycket intressenternas synpunkter faktiskt påverkar BALTFISH beslut.
Undantag
När det gäller landningsskyldigheten, som infördes för att minska utkast och öka ansvarstagandet i fisket, konstaterar rapporten att de flesta beslut hittills har handlat om undantag snarare än om att förbättra fiskeredskapens selektivitet och minska oönskade fångster. Få gemensamma rekommendationer har tagits fram för att driva den beteendeförändring som ursprungligen var tanken med regelverket.
Även arbetet med att skydda den akut hotade tumlaren i Östersjön går trögt. Fiskebegränsningar och andra åtgärder mot bifångst har visserligen införts, men ytterligare förslag har diskuterats i flera år utan att bli klara, bromsade av vetenskaplig osäkerhet, politisk känslighet och praktiska genomförandeproblem.
Studien har också granskat fiskerestriktioner i skyddade Natura 2000-områden, där bland annat bottentrålning och andra bottenkontaktande redskap begränsats i känsliga havsmiljöer. Forskarna noterar dock att dessa åtgärder framför allt drivits fram av krav i miljölagstiftningen snarare än av regionens eget fiskerisamarbete.
Längre samrådstider
Rapporten rekommenderar längre samrådstider för att stärka intressenternas medverkan, ökad öppenhet kring hur deras råd faktiskt används, samt snabbare processer för att omvandla gemensamma rekommendationer till bindande regler. Forskarna menar också att de regionala fiskeriorganen bör lägga mindre tid på de årliga kvotförhandlingarna och mer tid på beståndsåterhämtning och miljöfrågor. Slutsatsen är att strukturerna för ett fungerande fiskerisamarbete i Östersjön finns på plats, men att potentialen i stort sett är outnyttjad — och att mer ambitiösa åtgärder krävs för att nå målen i EU:s gemensamma fiskeripolitik.
Påtalat
Stiftelsen för Östersjölaxen Stiftelsen finns med i dessa sammanslutningar, samrådsgrupper och organisationer. Vi har har i flera år påtalat just de här punkterna och problemen med hur den nuvarande fiskeripolitiken bedrivs och beslutas. I en lång rad skrivelser under åren så har vi framhållit att det tar för lång tid att få fram och genomföra konkreta åtgärdare med det nuvarande systemet.
Källa: