Ett av de forskningsprojekt som Baltic Salmon Foundation deltar i och finansierar är en studie av hur två av de vanligaste kemikalierna, tramadol och klobazam, påverkar vår fisk – i detta fall lax.
I en av de största fältstudierna, även efter internationella mått mätt har laxungar (smolt) släppts ut i Dalälven med sändare för att se hur lax, som har fått i sig dessa två kemikalier, påverkas.
En grupp smolt har intagit ett ämne, en grupp ämne två medan en tredje grupp har utsatts för både tramadol och klobazam. Dessa grupper av lax har sedan dess jämförts med en kontrollgrupp. Laxen har utrustats med en liten sändare och sedan har mottagare placerats längs en 27 kilometer lång sträcka.
– Vi håller på att gå igenom alla data samtidigt som vi kommer att starta del två av denna fältstudie för att kunna göra ett jämförande experiment. Även om det är tidiga analyser ser vi att fisken påverkas. Det handlar om hur snabbt fisken simmar ner till havet och hur den beter sig, säger Michael Bertram, den forskare från Sveriges lantbruksuniversitet som ansvarar för projektet.
Tramadol och klobazam är vanliga ämnen i våra läkemedel idag och tramadol är ett smärtstillande medel medan klobazam är en bensodiazepiner som bland annat används för att behandla ångest.
April
I del 1, Dalälven 1, har de insamlade uppgifterna precis börjat granskas och nu i april börjar Dalälven 2 där laxsmolt kommer att släppas och där det också kommer att undersökas om stimulanter, andra droger, kan påverka fisken.
– Vi ser en tydlig påverkan redan i denna första preliminära information, och det är alarmerande, eftersom vi bara har undersökt två av de nästan 600 olika läkemedelssubstanser som har upptäckts i miljön. Dessutom görs inte så många studier inom området. Mycket av den forskning som har gjorts har gjorts i en laboratoriemiljö, fortsätter Michael Bertram.
– All påverkan på ett ekosystem är en tydlig varningssignal om att balansen kan störas eller har störts, och effekterna av detta är svåra att förutsäga, särskilt i ett längre perspektiv.
Ökat dramatiskt
I detta sammanhang är det också viktigt att komma ihåg att mängden medicin som vi människor intar har ökat dramatiskt sedan 1970-talet. Det handlar om 4,5 biljoner doser årligen.
– Vi vet att dessa kemikalier transporteras längre ned i ekosystemet och vi vet att de finns i vattnet runt oss. Mätningar har gjorts i de flesta större vattendrag, älvar och vattendrag i Sverige och dessa kemikalier finns här.
Kemikalierna finns i Torne älv, Ångermanälven, bara för att ta några exempel, säger Michael Bertram.
Problemet med läkemedelsrester är komplicerat. De bryts inte ned snabbt, de ackumuleras av djur (rovdjur) högre uppe i näringskedjan och de påverkar djuren, i detta fall laxen på flera sätt.
– Utsläppen är också helt oreglerade. Det finns inga krav, även om det ser ut som en ny lagstiftning kommer att kräva att vattenverken renar vattnet från läkemedelsrester. Kemikalierna, läkemedlen, är delvis giftiga och de kan påverka hur laxen beter sig. Lägg sedan till att vi inte vet hur dessa läkemedel interagerar, hur de påverkar varandra trots att vi vet att dessa två ämnen inte ska förskrivas till en och samma patient. Så en person borde inte äta läkemedel med båda dessa aktiva substanser, men lax simmar runt i vatten med dessa två ämnen tillsammans med många andra läkemedelsrester.
Olympisk pool
För att ge en bild av hur små kvantiteter som krävs för att det ska vara möjligt att mäta påverkan, tar Michael Bertram en olympisk pool:
– När det gäller p-piller och östrogen vet vi att endast en extremt liten nypa östrogen kan spädas i en olympisk pool – och vi kan se att en så liten mängd påverkar fisken. I Storbritannien finns det till exempel studier som visar att upp till en femtedel av fisken är ” intersex ” (födda med både kvinnliga och manliga egenskaper) på grund av påverkan av rester av p-piller som spolas ut i våra vatten, förklarar Michael Bertram.
Det är så ämnena utformade, designade, för att fungera. De ska vara aktiva, påverka och ge effekt även i små doser.
Bryta ner
Det handlar om en mycket dramatisk ökning av läkemedelsanvändning där dessa ämnen ingår och problemet förvärras av att vi inte renar vattnet vi släpper ut från reningsverk.
. Vi vet inte hur ämnena reagerar med varandra
. Vi vet inte hur ämnen påverkar våra ekosystem på lång sikt – även om vi med säkerhet kan säga att balansen i naturen påverkas
– Just nu analyserar vi informationen från det första experimentet, Dalälven 1, och nu i april startar vi Dalälven 2. Förhoppningsvis kommer vi att kunna presentera våra slutsatser från Dalälven 1 vid årsskiftet och resultatet av Dalälven 2 någon gång under det närmaste åren, säger Michael Bertram.