Nu har EU:s fiskeministrar förhandlat och beslutat om kommande års fiskekvoter för fisket i Östersjön 2025 och på avgörande punkter så blir det ett utökat fiske.

– Det är tyvärr bara att konstatera att den politiska viljan att försöka rädda vår vilda lax, vår vilda öring, sill och strömming inte finns, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen i en kommentar.

Kvoterna för det industriella trålfisket höjs i egentliga Östersjön med 108% och med 21% i Bottenhavet och Bottenviken när det gäller sill/strömming och fisket.

– Hade det funnits en vilja att göra åtgärder för att rädda Östersjön så hade Finland och Sverige tidigt kunnat ta ett initiativ till att samordna sina åsikter och då vet vi av erfarenhet att de två länderna hade fått igenom sina förslag. Oavsett vad vår landsbygdsminister Peter Kullgren hävdar så tas inte besluten rörande Östersjön av majoriteten, inte i praktiken. Vi vet att de länder som inte berörs sällan eller aldrig har en åsikt om ett fiske som de inte kan delta i. Därför väger Sveriges och Finlands åsikt mycket tungt när det gäller fisket i Bottniska viken. Här har Peter Kullgren uppenbarligen grundligt misslyckats, konstaterat Thomas Johansson.

Blandbestånd

Resultat är att ett fisket efter lax, ett blandbeståndsfiske, öppnas från Ålands hav och upptill Haparanda.

– Det är med stor besvikelse och stor oro inför framtiden som vi konstaterar att fiskeministrarna inte har lyssnat på alla varningssignaler utan bedömningen att det skett en liten, liten ökning av antalet individer leder till att ett stort och omfattande fiske öppnas igen, fortsätter Thomas Johansson.

– I snart två år så har vi sett hur lite vild lax som vandrat upp i våra älvar för att leka. Våra förvaltningsorganisationer har gjort allt vad de kan. De har begränsat fisket, stoppat fisket i vissa fall men de råder inte över Östersjön och där har ansvariga politiker svikit dem i deras arbete.

Sill/strömming

När det gäller fisket efter sill/strömming så föreslog EU-kommmissionen en ökning av fiskekvoterna för de centrala delarna av Östersjön med hela 108 procent och så bli det alltså nu.

– Det här visar på problemet med hur kvoter räknas fram och med hela det regelverk som styr underlag och beslut. Så snart ett bestånd visar minsta lilla tecken på att återhämta sig så leder det till ökade kvoter och ett ökat fisketryck. Det tas ingen hänsyn till ålder på fisken, storlek  eller till andra arter som är beroende av en fiskart. Vi måste se över och göra om regelverket för vi kan inte ha ett regelverk som bara tittar på enskilda arter utan att ta hänsyn till det alla vet – att Östersjön är ett ekosystem.

Kvoter

Nedan följer de siffror som finns tillgängliga just nu, inom parantes är det kvoten i procent. När det gäller laxfisket för delområde 30 och 31 så har det inte kommit några siffror, ännu.

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 66 466 ton (+21 procent)
Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst, men med möjlighet för småskaligt fiske (oförändrat)
Sill i centrala Östersjön: 83 881 ton (+108)
Sill i Rigabukten: 41 635 ton (+10)
Torsk i östra Östersjön: 430 ton, endast som bifångst (-28)
Torsk i västra Östersjön: 266 ton, endast som bifångst (-21)
Rödspätta: 11 313 ton (oförändrat)
Skarpsill: 139 500 ton (-31)
Lax i egentliga Östersjön: 34 787 stycken (-36)
Lax i Finska viken: 8 117 stycken (-20)