Under onsdag och torsdag medverkade Thomas Johansson här i rollen som representant för Östersjölaxälvar i Samverkan på BSAC möte i Helsingfors.
Ett välbesökt möte med bl.a. representanter från flera av östersjöländernas departement och ministerier. Under mötet så diskuterades bland annat problematiken kring skarv och säl.
Uppfattningen från EU:s medlemsstater är att antalet skarvar ökar och att det har stor påverkan på många av Östersjöns fiskbestånd. Det pågår just nu en rad studier om skarvens påverkan i flera av Östersjöländerna och en ny Europeisk plan är i färd med att tas fram och planeras att vara färdig till maj 2026. Skarvfrågan är en fråga som engagerar många och under mötet så diskuterades skarvens påverkan på olika bestånd och fiske.
Specialiserar sig
En skarv äter ca 3 – 5 hg fisk per dag och det är inte mängden fisk som är problemet. Utifrån de bestånd vi har idag och antalet skarvar som finns i Östersjön så rör det sig bara om ca 1% av den totala biomassan fisk som finns i Östersjön, en bråkdel mot vad det kommersiella fisket fiskar upp.
Problemet är att skarven specialiserar sig på specifika arter och bestånd och skarven kan därför göra skada i en å eller älv i samband med smoltutvandringen, exempelvis. Detta är något som rapporterats in från flera av våra Östersjöälvar och åar.
Sälen
Sälen diskuterades också under mötet. På många håll så svälter sälstammen. Det finns inte nog med mat i Östersjön längre och sälen kommer allt närmare våra kuster vilket påverkar lokala bestånd och orsakar skador för yrkesfisket.
Det läggs stora pengar årligen på ersättningar till yrkesfisket och utveckling av sälsäkra redskap.
Nyckelfrågan är om vi ska fokusera på att decimera sälstammen eller om vi ska försöka åtgärda orsaken till problemet?
Från Stiftelsens och Östersjölaxälvar i Samverkans sida så vill vi stoppa fisket så att våra bestånd får en chans att återhämta sig. Då kan Östersjöns ekosystem börja att fungera igen.