Nu har den svenska regeringen presenterat sin linje inför förhandlingarna om kvoter för fisket i Östersjön 2025. Enligt Landsbygdsminister Peter Kullgren så kommer den svenska regeringen att försöka att förhandla fram lägre kvoter än de kvoter som finns i EU-kommissionens förslag.
På tisdag nästa vecka beslutar EU:s ministerråd om nästa års kvoter för Östersjön. Sverige går in i förhandlingen med en linje som, av allt att döma, är restriktivare än alla andra länders.
Den är också restriktivare än någon gång under rödgrön regering.
Det skriver Peter Kullgren i en debattartikel som publicerats av bland annat Aftonbladet.
– Det är glädjande att signalerna nu äntligen tycks ha nått fram till vår landsbygdsminister, som tidigare har slagit ifrån sig all kritik och alla krav som politiska utspel. När Västerbotten och Norrbotten, i stort sett samtliga kommunalråd, tillsammans med regionerna, krävde ett stopp för det storskaliga industrifisket nyligen, så avfärdade Peter Kullgren alla krav och all kritik, säger Thomas Johansson, generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen i en kommentar.
Norrbotten och Västerbotten kräver ett stopp för de storskaliga industritrålarna
Förhandlingarna
I debattartikeln så beskriver Peter Kullgren hur förhandlingarna går till och vilka förutsättningar som gäller.
För beslut krävs enbart kvalificerad majoritet, vilket betyder att varken Sverige eller något annat land sitter på veto. Att förhandla strategiskt är det som gäller.
– Hur förhandlingarna går till, vem som säger vad och vad EU:s fiskeministrar säger vid förhandlingarna vet vi inte för det får vi som EU-medborgare inte veta. Ministrarna stänger in sig i ett rum och förhandlar utan insyn men vi vet också att det finns en inofficiell överenskommelse att de länder som inte har tillgång till ett fiske inte brukar uttala sig eller lägga sig i besluten som fattas. Diskuteras Östersjön så har Sverige och Finland stort inflytande och stor bestämmanderätt. Det omvända råder när Medelhavet diskuteras, för att ta ett exempel. Då är Sverige och Finland passiva, fortsätter Thomas Johansson.
I sak
I sak må Peter Kullgren ha rätt men vi vet att det inte fungerar så i praktiken. Hur
förhandlingarna 2024 hanterades och vilka som var drivande har läckt ut, tidigare, bland annat via Nya Ålandstidningen. Den svenska regeringen har stora möjligheter att få igenom lägre fiskekvoter om det finns en uppriktig vilja att faktiskt värna om fiskbeståndeni Östersjön och då framförallt för strömmingsfisket i Bottniska viken och fisket efter lax säger Thomas Johansson.
Starkast bidragande till 2024 års kvoter var Finland. Den finska ståndpunkten gick hårt mot EU:s utgångsförslag att ha noll-kvot för strömmingen. Åland satt med vid förhandlingarna i form av dåvarande närings- och fiskeriministern Fredrik Karlström (M). Han berättar att den rutinerade finske chefsförhandlaren Orian Bondestam höll en imponerande taktpinne och fick med sig ett passivt Sverige att gå emot utgångsrekommendationen.