Regeringen skjuter upp omprövningen av vattenkraften

– Det är ett stort steg i fel riktning, säger Thomas Johansson, GS, i Stiftelsen för Östersjölaxen.

Vi tar detta från början, så att alla har en bakgrund.

Sverige har överlag en ålderdomlig och otidsenlig lagstiftning runt vattenkraften, dess utbyggnad, tillstånd och omprövningar. Stora delar  regleras idag genom 1918 års vattenlagstiftning. Efter kritik från EU-kommissionen beslutade riksdagen 2019 att vattenkraften ska omprövas enligt en nationell plan som tar hänsyn till både miljö och behovet av effektiv elproduktion. Omprövningsprocessen inleddes för drygt ett år sedan och var tänkt att pågå i ytterligare 15–20 år. Avsikten var bland annat att se till att Sverige lever upp till EU:s krav i det så kallade vattendirektivet som förenklat handlar om att god miljöstatus ska uppnås i EU:s sjöar och vattendrag.

– Det var ett stort steg i rätt riktning och vi såg en möjlighet att få till en miljöanpassning av framförallt små vattenkraftverk som har stor påverkan på miljön samtidigt som de inte producerar mer än högst marginella mängder el och inte bidrar till den så viktiga reglerkraften, säger Thomas Johansson, generalsekreterare i Stiftelsen för Östersjöälaxen.

Med Sveriges totalt 2 100 vattenkraftverk så står svensk vattenkraft för 39,6% av Sveriges totala elproduktion. 255 av dessa totalt 2 100 vattenkraftverken står för 98% energiproduktionen från vattenkraften och det är även dessa kraftverk som står för den så viktiga reglerkraften. Dessa viktiga kraftverk är mer eller mindre redan undantagna de kommande prövningarna. Resten, handlar om  små vattenkraftverk som har mycket låg, om ens någon lönsamhet och med nya miljökrav så ska nu ägarna miljöanpassa sina anläggningar och i vissa fall vill verksamhetsägarna själva riva ut kraftverken och inte driva dem vidare.

– Det är viktigt att poängtera att vi vill miljöanpassa vattenkraften för att bland annat skapa vandringsvägar för fisk att kunna passera kraftverken. Vi vill inte stoppa eller få bort all vattenkraft. Vi inser precis som alla andra att Sverige behöver el, nu och i framtiden, men det är inte de stora, producerande kraftverken det är fråga om här utan det är små kraftverk som producerar liten eller ingenting men som i många fall utgör definitiva vandringshinder för fisken som lever i vattnet, däribland vild lax och vild öring, fortsätter Thomas Johansson.

Processen och arbetet med att ompröva den svenska vattenkraften hade redan påbörjats och var en bit på väg när beskedet kom – allt skjuts upp i ett år.

– Det är ett slag i ansiktet på alla de som bor och lever vid våra påverkade vattendrag i hela Sverige. Vad gäller produktionen av el så påverkar miljöanpassningen ytterst marginellt.. Allt beslutet leder till är att arbetet med att återställa fria vandringvägar för fisken fördröjs. 

– Miljömässigt så förstör de här små kraftverken en lång rad vattendrag som skulle ha ett mycket större värde och som skulle kunna bidra till samhället på ett mycket bättre och mer lönsamt sätt än nu. Besöksnäringen, sportfisketurismen, skulle kunna utvecklas och vara mycket mer lönsam för samhället än de här småskaliga vattenkraftverken, säger Thomas Johansson.  

– Under 2021 producerades 166 TWh el i Sverige. För att ersätta det nationella riktvärdet om 1,5TWh som samtliga miljöåtgärder i hela landet skulle få kosta så handlar det om mindre än 1% av svensk elproduktion! Energimyndigheten menar att elproduktionen i Sverige kommer att öka till 184 TWh till 2024. Det är beklagligt att vår nya regering inte har råd att miljöanpassa vattenkraften. 

Bifogat nedan finns Östersjölaxälvar i Samverkans yttrande