ICES, det Internationella Havsforskningsrådet har nu kommit med sin rådgivning för fisket i Östersjön inför 2025.
– Det finns positiva inslag i det ICES föreslår men det finns också ett inbyggt systemfel i hela den här hanteringen. Rådgivningen ligger, som vi ser det flera år efter verkligheten, säger Stiftelsens för Östersjölaxens generalsekretare Thomas Johansson.
När det gäller lax så föreslår ICES att 2024 års kvot på 60 000 laxar minskas till 40 000 laxar men samtidigt så öppnas fisket i Bottenviken upp, delområdena 29N och 30.
– Vi önskar oss att förvaltningen gör skäl för namnet, en adaptiv förvaltning. En förvaltning anpassad efter tillgången på fisk. Det är den inte nu. Vi har en förvaltning som ligger 2-4 år efter verkligheten och ser vi tillbaka på 2023 års säsong vad gäller vild lax och öring så kan vi konstatera att det var ett katastrofår. Det vandrade upp långt mindre lax än normalt trots god vattentillgång som borde ha gett rakt omvända, ett kanonår. Samstämmiga rapporter, med några få undantag, visar på en svag uppvandring, få fiskar som vandrat upp för att leka, fortsätter Thomas Johansson.
Kvoterna
Stiftelsen för Östersjölaxen har upprepade gånger efterlyst en försiktighetsprincip som går ut på att när tecknen ute i havet och i våra strömmande vatten tyder på att något allvarligt har hänt så fryses fisket, det stoppas.
– Vi vill ha en förvaltning där det inte fiskas alls på svaga och hotade bestånd så att de kan återhämta sig. Istället så har vi ett system där delar av den kvot, som inte tagits upp, flyttas över till nästa år, det som kallas mellanårsflex. Detta är helt galet och helt uppåt väggarna därför om fisket sker på ett svagt och hotat bestånd så flyttas delar av kvoten, av det yrkesfisket inte har lyckats att plocka upp, över till nästa år. Vi lägger också alldeles för stor vikt för hur mycket smolt som produceras i älvarna fast vi vet att dödligheten för smolt ute i havet ökat dramatiskt. Det spelar liten eller ingen roll om älvarna producerar mer smolt när de ändå inte kommer tillbaka till hem-älven för att leka.
– Vi konstaterar att nu, när det är riktigt skarpt läge, så fungerar inte den här modellen. ICES gör så gott de kan med de modeller och det underlag de har men vi ser nu att det är en modell och ett system som inte fungerar. Reaktionen på alla larm kommer flera år försent.
Sill/Strömming
När det gäller kvoterna för laxens och öringens viktiga föda, sill/strömming, så föreslås ett minskat fiske efter skarpsill och fortsatt fiske efter sill och strömming.
– Det är beklagligt att föreslå ett fortsatt fiske efter den art som kan sägas vara Östersjöns motor, sill/strömming. Larmrapporterna om ett tomt hav som kommer från kustfiskare, skärgårdsbefolkning och sportfiskare kan inte ha gått någon förbi. Följden av den här rådgivningen blir att de stora industri-trålarna kommer att fortsätta att fiska i Östersjön, konstaterar Thomas Johansson.
Sista fisken
Nu ska för tydlighetens skull sägas att detta är det vetenskapliga underlaget. ICES rådgivning går nu vidare till EU-kommissionen som tar fram ett förslag som sedan diskuteras och beslutas av medlemsländernas fiskeministrar. Ett beslut om 2025 års kvoter kommer i december i år.
– Vi välkomnar den minskade kvoten för fisket efter lax men ser att det storskaliga fisket efter sill och strömming får fortsätta. Krasst uttryckt, och hårdraget, leder den här rådgivningen för förvaltningen med att, i en framtid som inte ligger alltför långt bort, så har den sista fisken dragits upp i havet och då försvinner även fisken i våra åar, älvar och andra vatten. Våra vatten dör, säger Thomas Johansson.