Axel Wenblad, i mitten, omgiven av styrelsen för Stiftelsen för Östersjölaxen under ett studiebesök på Norrfors kraftstation.
Axel Wenblad är sen en tid tillbaka ny ordförande i Stiftelsen för Östersjölaxen, tidigare generaldirektör för dåvarande fiskeriverket, arbetat med hållbarhetsfrågor på myndigheter och inom näringslivet, bland annat som miljöchef på Volvo samt chef för hållbar utveckling på Skanska.
Han har också varit miljödirektör på länsstyrelsen i Västra Götalands län, enhetschef på Naturvårdsverket, samt ordförande för Världsnaturfonden.
– Jag har varit engagerad i frågor som rör Östersjön, hållbarhet och ekosystem under många år och när jag fick frågan från Stiftelsen så kände jag att Stiftelsen har en viktig roll att spela när det gäller inte bara lax och öring utan hela Östersjön, hela ekosystemet, säger han.
I rollen som generaldirektör, för dåvarande Fiskeriverket så utreddes bland annat individuellt överförbara fiskekvoter och det var under Axel Wenblads tid inom myndigheten som dagens kvotsystem föddes.
I en intervju med Dagens Nyheter nyligen, som fick stor uppmärksamhet, så säger Axel Wenblad att han ångrar kvotsystemet och framför allt hur det system som han var med om att skapa har visat sig fungera, i efterhand.
– Det är som bekant alltid lätt att vara efterklok men kvotsystemet blev inte bra och jag hade en tro att marknaden, intressenterna skulle kunna hantera frågan och ta ett ansvar för bestånden och det har ju som alla vet visat sig inte fungera på det sätt som var meningen.
Försiktighetsprincipen
Axel Wenblad är naturvetare med masterexamen i limnologi och kemi. I den akademiska världen, i forskningsvärlden så används väldigt ofta en försiktighetsprincip som han efterlyser – inte minst när det gäller hanteringen av fiskekvoterna i Östersjön.
– Det internationella havsforskningsrådet ICES ger vetenskaplig rådgivning för fisket om det största uttaget från ett bestånd som kan göras långsiktigt hållbart och sedan behandlas frågan av EU-kommissionen som sedan lämnat ett förslagsbeslut till EUs ministerråd. Under alla dessa år som vi har haft detta system som har forskarnas råd följts för första gången, 2008. Det misstag politikerna gör är att de tror att det finns ett förhandlingsutrymme i det forskarna säger och att det går att öka på kvoterna. Följden av det ser vi nu med ett torskbestånd som är mycket illa ute. En av Östersjöns två topp-predatorer, torsken är mycket illa ute och det får bara inte hända med den andra, laxen, menar Axel Wenblad.
Utan sill – ingen lax
– Här menar jag att vi ska använda försiktighetsprincipen och tillfälligt stoppa det storskaliga trålfisket efter sill. Det finns inget förhandlingsutrymme. När ett bestånd är illa ute kan du inte kompromissa. Då måste fisket stoppas, helt, tills vi har tagit reda på vad som har hänt och vad som måste göras. Med försiktighetsprincipen så riskerar du inte att förvärra läget därför menar jag att det är den som ska råda och gå före politiska beslut, kompromissande och hänsynstagande till en massa särintressen. Detta har EU- Kommissionen redan tvingats göra för torskbestånden sedan några år tillbaka eftersom Ministerrådet inte haft förmåga att fatta ett sådant beslut.
Axel Wenblad menar att det handlar om ett systemfel som har funnits under många år.
– Felet är att frågan hanteras på politisk nivå med politiker som försöker tillvara flera olika intressen och vi ser att det inte fungerar. Frågan är om den här typen av frågor överhuvudtaget ska hanteras på en politisk nivå och det är alldeles uppenbart att forskarnas analyser måste få ett mycket större genomslag.
Säl och skarv
Med problem med små, svaga och hotade bestånd kommer också en rad andra frågor och en sådan är mängden säl och skarv – som pekas ut av yrkesfiskarna för att vara ett hot mot fisket och mot fiskbestånden.
– Jag tror att yrkesfiskarna kan ha en poäng. Vi ser också att sälarna blivit magrare och att de uppenbarligen har svårigheter att få föda. Man bör därför göra en utredning med sikte att få fram en förvaltningsplan för säl likt den vi har exempelvis för älg på land. Sälen ska absolut inte utrotas men ska förvaltas ungefär som älgen så att vi kan ha ett livskraftigt sälbestånd.
– Norge hade snarlika problem för många år sedan och där frystes allt fiske, kvoter kom till efterhand och på det tillkom mycket höga bötesbelopp för de fiskare som bröt mot regelverket. Idag har Norge fått tillbaka ett fungerande torskfiske men inte med mindre än att det krävdes tuffa tag. Det finns säkert en massa som vi kan diskutera när det gäller norsk fiskepolitik men det finns också massor att lära och som sagt det kommer att krävas tuffa tag och inte de här typiskt svenska, försiktiga försöksverksamheterna som nu dras i gång.
Stiftelsen
Stiftelsen för Östersjölaxen har haft som en viktig del av sin verksamhet att lösa in, arrendera fiskeplatser vilket Axel Wenblad menar är fortsatt viktig och prioriterat.
– Det är det vi är och det vi gör, och vid sidan av att arrendera fiskeplatser för att få bort fasta redskap längs kusten, så ser jag arbetet med att jobba mot våra lokala förvaltningsorganisationer som mycket viktigt. Utan fungerande förvaltningsorganisationer så har vi ingen som sköter våra älvar, åar och sjöar. Här menar jag att Stiftelsen kan, och ska spela en viktig roll. Vi ska jobba med och stödja förvaltningsorganisationerna så att vi tillsammans kan säkerställa en långsiktighet med hur vi förvaltar vatten och fiskebestånd.
– Det tredje vi ska arbeta med är att vara en lobbyorganisation. Vi ska fortsätta att ta plats och vi ska försöka att påverka på det sätt vi gör idag genom att finnas med i sammanslutningar och vara medlemmar i nationella och internationella sammanslutningar.
Hårda tag
– Naturen kompromissar inte och ska vi komma till rätta med de problem som finns så kommer det att krävas hårda tag, snabba åtgärder och då menar vi, Stiftelsen, att vi måste lyssna på forskarna för det är inte så att vi inte vet vad som borde göras. Det saknas vilja och vi har historiskt kompromissat och förhandlat alldeles för mycket, återigen, vi ser resultatet nu med ett torsk- och sillbestånd som är illa ute och som en förlängning av det även laxen.
Tuffare tag och hårdare åtgärder låter som en besk medicin?
– Det är en besk medicin men tar vi inte den nu så riskerar hela ekosystem att slås ut, menar Axel Wenblad.