
Fiskeguiden
Jesper Larsson
Fiskeguide och lärare
300 kr
500 kr
1000 kr
5000 kr
10000 kr
Valfritt
Bli laxskyddare
Stöd oss – klicka för att läsa mer
Fiskekortsförsäljningen har sjunkit under de två senaste åren i skuggan av larmrapporter om ett tomt hav (Östersjön) och allt mindre fisk som vandrar upp för att leka i våra älvar.
– Något har hänt ute i havet och våra älvar, för att uttrycka det förenklat, konstaterarJesper Larsson, entreprenör och fiskeguide i Muodoslompolo, som ligger cirka 20 mil norr om polcirkeln i Lappland.
– Vi ser en kraftig nedgång vad gäller tillgången på fisk i Östersjön och i våra älvar och det återspeglas nu i antalet besökare och sportfiskare i våra älvdalar. Antalet besökare häruppe har gått ned och förfrågningarna om guidning på lax har nästan helt uteblivit nu, fortsätter Jesper Larsson.
Beräkningsmodeller
Det finns beräkningsmodeller som säger att du kan ta intäkterna från fiskekortsförsäljningen gånger tjugo för att få fram den samlade effekten av intäktsbortfallet. Det är Jordbruksverket bland andra som räknar på det sättet. Det skulle i så fall innebär att Torneälvdal har tappat runt 20 miljoner kronor, bara i år, och det säger sig självt att det får allvarliga konsekvenser.
– Det här handlar, ytterst om älvdalarnas överlevnad och vår identitet i den här landsändan, menar Jesper Larsson.
Det finns andra beräkningar som säger att ett enda arbetstillfälle är mer värt ju längre norrut du kommer.
– Det är logiskt. Finns det få arbetstillfällen, få jobb så betyder varje jobb mer och här handlar det om i storleksordningen 20-talet arbetstillfällen bara upp längs en enda älv, Torneälven, som tyvärr inte är ensam om att ha sett färre besökare i år.
Färre besökare
Jesper Larsson tar emot fisketurister, guidar och utbildar långt uppe i norr i den lappländska fjällvärlden.
– Kommer det färre besökare så blir det mindre jobb, det är enkel matematik och problemen är större för de som har sin verksamhet långt norrut. Besökarna åker inte en hel dag, planerar för att stanna kanske en vecka, om de vet att fisket är dåligt så det är klart att de två senaste årens larmrapporter slår hårt, säger han.
Uppe i älvarna görs det som kan göras. Vatten återställs, restaureras, fisket begränsas, säsonger kortas och för Jesper Larsson så innebär att hans verksamhet att den bedrivs helt beroende av vatten, väder vid och tillgång på fisk.
– Uppe i älvarna så görs allt det som kan göras. Våra förvaltningsorganisationer lägger ned massor med tid när det handlar om att göra vattnen tillgängliga, återställa efter flottning och människans påverkan men havet råder vi inte över och vi är ju så att säga sist på bollen och huvudfrågan är hur vi ska använda resursen, fisken. Ska den plockas upp, subventionerad av skattebetalarna, ute i havet eller ska den fiskas, fångas och släppas tillbaka i en näring som omsätter 700 till 800 miljoner per år, frågar sig Jesper Larsson.
Siffrorna han nämner kommer från Havs- och Vattenmyndigheten och det är siffror som visar att en vild lax upp i en av våra älvar är värd mer än tiodubbelt mer än den om den fångas ute i havet.
– Vem har störst rätt till fisken och hur nyttjar vi resursen bäst, det är huvudfrågorna och för oss som byggt upp en verksamhet runt fiske, jakt och som är verksamma i besöksnäringen så är svaret givet, säger han.
Elever
Jesper Larsson delar sin tid mellan att vara fiskeguide och lärare på Fiskeskolan i Kiruna och där påverkas verksamheten på ett mycket direkt sätt.
– Mina elever frågar sig om de kommer att få någon nytta av sin utbildning. Det vi ser nu är drömmar som riskerar att krossa innan de ens är färdigutbildade. De är oroliga, riktigt oroliga för framtiden kommer att se ut, berättar Jesper Larsson.
Verksamheten som fiskeguide har också förändrats.
– Jag guidar allt mindre på lax av omtanke om de få fiskar som tar sig ända hit upp. För mig handlar det inte om om huruvida jag kommer att få fånga fler laxar i framtiden. Jag har fångat lax så det räcker men det handlar om våra barn, min femårige son. Han ska också få se lax hoppa och han har samma rätt som alla oss andra att få fånga en lax, släppa tillbaka den och dela ett livslångt intresse längs älven.
– Det handlar om vår identitet som älvdal, människorna som bor här, en kultur där båtar smyckats med mönster från lax och där laxen och människa hör samman och har gjort det i hundratals år. Nu måste det till dramatiska åtgärder, ett totalt fiskestopp, ett nödstopp är en bra början, menar Jesper Larsson.
Detta jobbar vi med
I första hand så arrenderar vi fiskeplatser för att få bort fällor och fångstredskap. Vi finns också med i en rad olika roganisationer och sammansltniungar där vi för fram vår vision om ett levande innanhav, Östersjön.
FISKEPLATSER
Vi arrenderar fiskeplatser så att vi får bort laxfällorna
PÅVERKAN
Vi sitter med i en rad olika organisationer och sammansklutningar där vi gör vår stämma hörd.
FOLKBILDNING
Vi är ute och föreläser och berättar om den vilda laxen, den vilda öringen och om vårt känsliga ekosystem.
SAMVERKAN
Vi jobbar direkt tillsammans med landets förvaltningsorganisationer.
STÖD
Vi stöder forskning och olika projekt ute i landet som är till gagn för vår miljö och våra fiskar.
Vårt Org. Nr.802479 - 8970
SWIFT/BIC: SWEDSESS och IBAN: SE3980000832799436381181
Swishnummer: 123 900 59 35
Insamlingskonto 900-5935
info@balticsalmonfund.com
Adress
Stiftelsen för Östersjölaxen
c/o Thomas Johansson, Nedre Kläppen 21
934 93 Kusmark