MSY

Det kallas MSY, MSY, Maximum Sustainable Yield och är en viktigt del i det vetenskapliga underlag som lämnas till EU:s fiskeministrar, inför beslut om kommande fiskekvoter.

SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, vars forskare sitter med i det internationella Havsforskningsrådet förklarar MSY så här:

MSY står för maximal hållbart uttag (Maximum Sustainable Yield), och är ett centralt begrepp för bland annat EU:s gemensamma fiskeripolitik. Målsättningen inom EU har i många år varit att nå ett optimalt nyttjande av alla fiskbestånd. Det innebär att man vill kunna fiska så mycket som möjligt utan att riskera beståndens livskraft på lång sikt; fisket ska ske enligt MSY.

MSY = Maximal hållbar avkastning: Den maximala mängd fisk som kan fiskas från ett bestånd utan att det kollapsar. Det är ett förvaltningsmål för att mål för att nå maximal avkastning.

Det är ett mål för förvaltningen av ett bestånd, en fiskart, där tanken är att räntan, avkastningen är det som ska fiskas upp, och att uttaget ska vara så stort som det är möjligt.

Modell

I de modeller som forskarna använder för att beräkna statusen för arter görs på olika sätt. När det gäller lax så görs beräkningarna på enskilda fiskar, kvoten består av det maximala antalet laxar, individer, som kan fiskas upp. När det gäller sill/strömming så beräknas kvoterna i ton – hur många ton får fiskas upp.

När beräkningarna görs så tas också olika faktorer med i beräkningarna.

– Även om beräkningarna görs lite olika beroende på vilken art det handlar om så tar vi med smoltutvandringen, resultat från elfiske uppe i älvarna, information från yrkesfisket och den årliga laxrapporten exempelvis, när vi räknar fram underlaget för vår vilda lax, förklarar Johan Dannewitz, forskare på SLU, och en av dem som sitter med i en av ICES arbetsgrupper som tar fram det vetenskapliga underlaget.

Det ska också sägas att det material som arbetsgrupperna inom ICES tar fram sedan går vidare i en intern process och genomgång innan de vetenskapliga underlaget som skickas till EU-kommissionen sammanställts.

Det här är ett exempel på hur en kurva kan se ut som visar referenspunkter för maximal produktion och den punkt där det kan befaras att beståndet kan påverkas negativt, för att plocka ut två punkter i diagrammet. De här så kallade referenspunkterna har olika namn för olika arter så för att inte komplicera saker för mycket så har vi valt att utelämna namnen på alla punkter som finns.

Se bilden som ett exempel på hur MSY kan se ut som en grafisk bild när den ritas ut som ett diagram – (vild lax).

Kritik

De modeller som används innehåller ett antal antaganden och oavsett vilket modell som används så kommer det att finnas ett visst mått av osäkerhet i de beräkningar som görs.

– Det finns naturligtvis osäkerhet i modellen. Vi vet inte hur många fiskar som vandrar upp i våra älvar förrän efter leken. Smolt stannar i våra älvar i 3-4 år i norra Sverige men kanske bara 1-2 år söderut. Elfisket är visserligen en bra metod för att ta reda på hur mycket yngel som älven producerar men vi vet inte hur många av ynglen som blir smolt och som vandrar ut i havet. Det är antaganden och ponera att många smolt stryker med under åren i älven, då håller inte MSY som förvaltningsmål, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.

En annan faktor är överlevnaden av smolt ute i havet.

– Vi vet att under 2023 och 2024 så har antalet laxar som kommit tillbaka för att leka har sjunkit dramatiskt, det finns en överdödlighet ute i havet, men vi vet inte varför. Nu ska forskarnas försöka att ta reda på det men vi kommer inte att få deras analys förrän 2026, tre år efter de första larmen. Det är inte en adaptiv förvaltning där vi ska reagera snabbt och åtgärda de faktorer som vi kan påverka, fortsätter Thomas Johansson.

Stuprör

En annan del i kritiken mot MSY är det som brukar kallas för att stuprörs-perspektiv. MSY tittar på art efter art men MSY tar inte hänsyn till Östersjön som ett ekosystem där alla arter påverkar varandra.

– Det finns tyvärr ingen sammanhållen förvaltningsplan för Östersjön utan vi är satta att arbeta med MSY som mål med de brister och svagheter som finns men oavsett hur beräkningarna görs så kommer det att finnas osäkra antaganden. Enkelt uttryckt så får ICES en beställning, ett underlag för vilka frågor som ICES ska besvara. Det är en beställning av ett vetenskapligt underlag, säger Johan Dannewitz, SLU.

MSY har kritiserats för att en rad faktorer utesluts och inte tas med i underlaget men det håller inte Johan Dannewitz riktigt med om.

– Vi tar höjd för, och vi tar med elfiske, utvandring, uppvandring, när det gäller den vilda laxen och vi tar hänsyn till den låga uppvandringen exempelvis. Rådgivningen har också föreslagit minskat kvoterna under en lång rad av år vilket har påverkat bestånden positivt. De senaste åren så har dock något hänt, ute i havet, som vi nu ska försöka ta reda på, säger han.

Kritiken

Kritiken kan sammanfattas som: Förvaltningsmodellen MSY ger för lite fisk tillbaka upp älvarna och det krävs i vissa lägen mycket få individer för att uppnå MSY.

– För Rickleån exempelvis räcker det med att 29 laxar vandrar upp för att MSY ska vara uppfyllt men det är långt ifrån tillräckligt många individer för att beståndet ska kunna återhämta sig eller växa till, Thomas Johansson.

Till det kommer fördelningen av resursen, vild lax:

– Alla de som är engagerade ideellt i att ta hand om våra vatten kan bara titta på medan resursen, våra fiskar, plockas upp ute i Östersjön. Det finns siffror gällande Vindelälven där 98 procent av all fångad fisk tas upp i mynningen, sportfisket står för blott 2 procent av uttaget vilket ska slås ut på drygt 40 mil älv. Det är inte i närheten av att vara en rättvis fördelning av resursen, menar Thomas Johansson.

Stiftelsen för Östersjölaxen är även kritiska till att processen tar för lång tid.

– Enligt det svenska regelverket, för hur vi ska förvalta den gemensamma resursen så sägs det att förvaltningen ska vara adaptiv, den ska reagera snabbt på ändrade förhållande, och ingen skugga ska falla över SLU eller våra forskare, de gör så gott de kan med de mål som de är satta att arbeta med men MSY är för långsamt. Vi, Stiftelsen, anser att nu måste det alla de ideellt engagerade människorna i våra älvdalar få ett större och snabbare genomslag. De ser vad som händer och när hoppande fisk försvunnit, när det går långt mellan vakande fisk och fångstrapporterna understryker att något allvarliga har hänt så kan vi inte vänta i flera år innan det händer något, säger Thomas Johansson.

Det skulle kunna finnas utrymme för en väsentligen mycket snabbare hantering – om det vetenskapliga underlaget kommer i februari/mars, och om EU:s fiskeministrar kunde fatta beslut i april/maj. Då skulle ett helt år kunna kapas bort och då skulle det som händer i älvarna och i Östersjön få ett mycket snabbare genomslag i fiskekvoterna.

Särintressen

Det ska också sägas att vi delar Östersjön med en rad andra länder och ett problem är att fiskekvoterna beslutas efter diskussioner där en rad särintressen försöker påverka och dra åt olika håll. Dessutom så fattas besluten bakom stängda dörrar. När EU:s fiskeministrar ska besluta om kommande kvoter så görs det i slutna rum dit vi som väljare inte har tillträde.

– Det är för bedrövligt att flera av världens rikaste länder inte kan komma överens om hur Östersjön, det innanhav vi alla delar på, ska förvaltas, säger Axel Wenblad, tidigare generaldirektör för dåvarande Fiskeriverket, nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten, och ordförande i Stiftelsen för Östersjölaxen.